Gott nytt år.
Gott nytt år vill jag önska er läsare.
Mitt 2012 avslutar jag med en kort löptur, fondue med familjen och en förhoppning om ett bra 2013.
Vinter
Bilderna får tala för sig själv. Dessa är från onsdagens skidtur i gyllbergen. En lång och skön tur i fin miljö.
Resultatet blev 12km på 1tim, 33min. Temp. +-0 så det var svårt med fästet.
https://cdn2.cdnme.se/cdn/9-2/959890/images/2012/pic_50df58ffe087c35c73507668.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/cdn/9-2/959890/images/2012/pic_50df5900ddf2b32d0700a2e8.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/cdn/9-2/959890/images/2012/pic_50df5904ddf2b32ceb00afc9.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/cdn/9-2/959890/images/2012/pic_50df59099606ee5a646e16c8.jpg" class="image">
Sämsta skidåkningen hittills...
I söndags ringde sambons kollega och berättade att han köpt sig ett par skidor och undrade om vi skulle med ut på en tur.
Klart vi skulle tyckte sambon. Jag däremot var inte lika övertygad om att det var en bra ide, jag kände ju hur min stackars kropp redan kämpade och slet med träningsvärken efter 2 skoterturer.
Men sagt och gjort så lånade vi ut sonen till farmor och drog iväg.
Jag visste att sambons kollega hade åkt mycket skidor förr i tiden(typ 10 år sen) och sambon är en bra skidåkare så jag tänkte att jag lär ju bli sist och lååångt efter dem.
Väl framme i Bergebo så tog vi en runda på stadion medan vi väntade på kollegan och hans kusin som också skulle med. Jag har en svaghet när det kommer till skidåkning och det är nedförsbackar. Ju större desto värre. Jag är livrädd för att ramla och slå mig i en backe. Rundan på stadion innefattar en bro med en brant nedförsbacke och en kurva. För en van skidåkare är de ingen match, inte ens för 7 åringar. Men jag gick ner för den förra året. NU stod jag återigen på denna bro och fasade för att ta mig ner. Jag lärde mig för några veckor sedan att ploga mig ner för backar för att hålla farten låg och bromsa hela tiden. Detta var vad jag nu gjorde, och ner kom jag om än ganska vingligt..Haha.
När vi sen kom tillbaka till starten så ser vi en väldigt stapplig och vinglig figur komma åkandes. Sambons kollega,strax följd av sin om än vingligare kusin.
Härligt jag var inte den sämsta i gänget på att åka skidor som jag först trott.
Vi gav oss iväg på våran 7km runda. Efter första kilometern så ville jag bara vända hem igen. Kroppen skrek STANNA DIN IDIOT, åt mig. Jag hade sån träningsvärk och energin och orken låg redan på noll, men jag ignorerade och fortsatte. Jag ville ju inte va sämst i gänget.
Vi åkte på och efter ett tag så gick det lite bättre, om än inte fort alls. Kusinen gjorde sin första vurpa när vi var framme vid vändningen. Han försvann i ett moln av snö.. hihi.
Drack lite varm saft och sen fortsatte vi hemmåt igen. Innan vi var tillbaka på stadion så vurpade kusinen ytterligare 3 gånger av tröttheten. Kollegan vurpade i sista kurvan, medan jag och sambon stod på benen hela tiden.
Så trött som jag var denna vända och så sakta som jag åkte har jag aldrig gjort förr.
Men träningsvärken jag hade när jag började var så gott som borta när jag vaknade på julaftonsmorgon. :D
I morgon Onsdag är det dags för ett nytt pass med skidåkning. Förhoppningsvis går det bättre då.
God Jul..
Ja det kan man verkligen säga att det varit. Jag har både gett och fått många fina paket denna jul. Tänkte visa er några av dom som jag fick.
Alla var bra att ha saker och 2 av 3 har jag redan använt.
Först ut är en skyddsväst som jag fick redan i fredags av min kära sambo. Han har sagt i flera år att han skulle ha köpt ett ryggskydd till mig som jag kan ha när vi åker skoter. NU fick jag ett och gisses vad skönt de var.
bild lånad från 24mx.se
En skyddsväst från Alpinestar, med skydd för rygg, axlar,armbågar och bröst. Speciellt utformat för kvinnor. Mitt skydd kommer från Motobikers här i Borlänge.
Nästa julklapp blev ett par handskar i neopren från Scott. Sambon har ett par likadana och älskar dem. Tunna och smidiga handskar att ha när man kör skoter. Eftersom dom är gjorda i neopren så är dom helt vindtäta så man inte fryser.
Jag provade dessa julklappar redan på lördag förmiddag när vi bestämde oss för en skotertur.
Min första tur som jag körde helt själv. Jag lånade en kompis skoter och Stefan tog sin. Vi gav oss iväg ända till min vän i Skärsjö och fikade lite. En resa på ca 2 mil tur och retur.
Tro´t eller ej, så med handtagsvärmen och tumvärmen på lägsta så frös jag inte en minut om händerna. Jag som knappt kan stoppa ut näsan utanför dörren utan att frysa ihjäl. Kär i dessa handskar från och med nu.
Med kroppen full av träningsvärk efter första turen på lördagen så var vi inte sämre än att vi tog en ny tur för att hämta lite kakor på söndagen. Den resan vart inte längre än ca 1 mil men ändå en tur på skotern.
Skoj skoj!!
Julafton bjöd även på en till julklapp.
Dessa vindtäta boxers. Jag fick underställströjan som hör till i födelsedagspresent, så nu har jag båda delarna. Perfekta att ha under understället för att slippa bli kall när man springer/åker skidor när det är lite blåsigt och kallt ute.
Jag är jättenöjd med dessa tre fina julklappar. Nu kan jag hålla mig varm och skyddad hela vintern.
Nu hoppas jag på en fortsatt kall och snöig vinter så jag får mycket användning av mina julklappar.
Värmande
Titta vilka galet snygga och sköna vantar jag fick idag. Min kära vän och kollega Madde har gjort dom alldeles själv och bara till MIG.. Hon är så grymt duktig för att bara ha stickat i någon månad.
Min allra första och egna Lovikka vantar, som med sina rosa detaljer matchar min fina rosa vinterjacka.
Jag älskar presenter/julklappar som är personliga. Tid, själ och hjärta är nerlagt i detta arbete och således så betyder dom mycket för både den som ger och den som får. Jag syr ju mycket själv och vet hur mycket tid och arbete som går åt för ett bra resultat.
Att gå till en butik och välja en present/julklapp tar några minuter och på stan kan jag möta någon med exakt lika sak/plagg. Hur kul och personligt känns det.
Detta är däremot ett hantverk som tagit flera timmar att färdigställa så jag vet att den är unik, ingen har en likadan. Personen som ger har ansträngt sig för att göra något, för att visa sin uppskattning/tacksamhet/kärlek, en känsla oavsett vilken den är.
Stort tack åter igen Madde. Jag är så glad och nöjd med mina vantar. Rörd och tacksam för omtanken.
Dessa kommer att värma både mina händer och mitt hjärta för en lååång tid framöver.<3
Ps. Är du själv sugen på ett par unika vantar, ta kontakt med Madde via hennes blogg i länken ovan så kan hon säkert fixa en beställning efter dina önskemål.Ds
8 bitar dalahäst
Jag älskar dalahästar och blev jätteglad när Rasmus fick ett sånt pussel i julklapp förra året. När jag först såg det så förstod jag att det skulle få ligga och värma hyllan något år.
Det var inget vanligt pussel utan ett pussel i tre dimensioner. På tok för svårt för ett litet barn. 8 bitar med motiv på båda sidor och ingen bit är den andra lik i formen.
Jag pusslade ett tag för att lyckas få ihop det.
Häromdagen när jag plockade bland Rasmus leksaker så hittade jag detta och tänkte: det här ska han få prova som lyckas med allt annat konstigt.
Sagt och gjort så visade jag Rasmus EN gång hur man byggde det och frågade om han kunde göra det.
Döm om min förvåning när han sitter snällt på golvet och flyttar bitar och plötsligt säger: titta mamma, hästen!
Stå upp!
Då har han på bara några minuter byggt ihop den och även lyckats ställa den upp. Ett konststycke i sig ,eftersom man måste klämma ihop fram och bakbenen samtidigt så dom låser bitarna och sen ställa upp den.
Jag trodde jag skulle smälla av. Grabben är snart 2,5 år och fixar nått som knappt jag klarar.
Stoltare mamma får man leta länge efter :)
Jag har även filmat honom när han bygger upp hästen och då tog det ca 2,5 minut.
Så nu måste jag hitta på fler kluriga pussel åt honom för nu när han byggt hästen ca 30gånger så är det för lätt :)
Snölek
Denna dag visade termometern på +-0:an när jag klev upp vid 9 tiden. Jag hade precis klivit i understället och brett frukostmackan när våran vän Daniel klev innanför dörren. Idag var det nämligen skoteråkning bokat på schemat.
Under tiden som Stefan och Rasmus tog en tur på skotern i kohagen så rullade svärfar/farfar in på gården med sin skoter. Rasmus åkte en vända med honom runt gården också innan det var dags för honom att leka vidare med farmor och lillfaster och för oss att bege oss iväg för en tur med skotrarna.
Jag som har noll lokalsinne när vi åker utanför asfalterade vägar har inte så stor koll på vart vi hamnade men fint var det i skogen iallafall. Vi åkte ut mot Skärsjö/sörbo och vidare mot gustafs/säter. När klockan började närma sig lunch så bestämde vi oss för att vända hemöver igen eftersom vi bara hade barnvakt till klockan 13.
När vi kom hem så blev det lite lek i snön med Rasmus innan det var dags att göra lite lunch.
När maten var uppäten så drog grabbarna iväg på skotrarna igen. Jag och Rasmus knäppte på Bärgarns hejdlösa historier och kikade lite. Men efter halva filmen så har gossen somnat på en kudde i soffan, söthjärtat var trött så nu måste jag väcka han så han kan sova i kväll.
Det tar på krafterna att vara ute i snön. :D
Under tiden som Stefan och Rasmus tog en tur på skotern i kohagen så rullade svärfar/farfar in på gården med sin skoter. Rasmus åkte en vända med honom runt gården också innan det var dags för honom att leka vidare med farmor och lillfaster och för oss att bege oss iväg för en tur med skotrarna.
Jag som har noll lokalsinne när vi åker utanför asfalterade vägar har inte så stor koll på vart vi hamnade men fint var det i skogen iallafall. Vi åkte ut mot Skärsjö/sörbo och vidare mot gustafs/säter. När klockan började närma sig lunch så bestämde vi oss för att vända hemöver igen eftersom vi bara hade barnvakt till klockan 13.
När vi kom hem så blev det lite lek i snön med Rasmus innan det var dags att göra lite lunch.
När maten var uppäten så drog grabbarna iväg på skotrarna igen. Jag och Rasmus knäppte på Bärgarns hejdlösa historier och kikade lite. Men efter halva filmen så har gossen somnat på en kudde i soffan, söthjärtat var trött så nu måste jag väcka han så han kan sova i kväll.
Det tar på krafterna att vara ute i snön. :D
6,9 km
Vaknade i morse och var väldigt seg. Seg eftersom vi var på firmafest igår kväll. Det blev några cider till maten och i bubbelpoolen :) riktigt skoj hade vi.
Men jag fick lov att ruska liv i min trötta kropp eftersom jag lovat Stefan att vi skull åka skidor idag.
Så efter lunch gav vi oss av mot spåren i Bergebo.
Det snöade ymnigt och stundtals på tvären så förhållandena var inte ultimata. Spåren var i lika dåligt skick som förra helgen när vi var där men denna gång var det även mycket nysnö i spåren som gjorde det extra svårt med fästet.
Det blev ingen bra tid, men jag har iallafall varit ut och tränat.
6,95 km blev det på tiden 55 minuter. Då stannade vi även och vallade på mer fäste åt mig strax efter starten.
Hipp hipp hurra
Som rubriken lyder så är det visst någon som fyller år idag. Den någon är ju såklart jag :) för 29 år och 5 minuter sedan, kl 22.31 tittade jag ut i en ny värld på Gävle BB.
Min dag idag var inte alls lika spännande som den var för mina föräldrar när jag föddes. Jag har jobbat, vabbat och öppnat 1 paket.
Bakat Rocky roads tillsammans med Rasmus och hans lillfaster, ätit pepparkaka med ädelost , duschat och målat naglarna.
Familjen överraskade mig med en fin bukett med blommor och massor med kramar och pussar, innan de var dags för sambon att åka till jobbet.
På de 15 minuter vi sågs hela familjen så fick jag ett fint paket. Rasmus hjälpte gärna till att öppna och i paketet så låg en fin reflexväst från craft som jag kikat på under hösten. Liten och smidig väst som jag kan ha både när jag promenerar med vagnen eller tränar.
Väldigt uppskattad.
Fick även ett paket i söndags och det innehöll en fin underställströja med vindtyg på framsidan.
Jag älskar praktiska och användbara paket. Min sambo måste vara bästa paketköparen, han vet vad jag vill ha och behöver utan att jag önskat mig det.
Nu ska jag krypa ner under täcket och sova lite och hoppas att det snart blir julafton så jag får öppna resten av alla paket. :)
Snygg och stolt.
Craft har ett samarbete med Vasaloppet och har nu släppt en ny kollektion med snygga träningskläder.
Jag kunde bara inte låta bli att beställa lite av deras kläder. Dels så ska jag ju själv delta i ett av loppen men mest är det nog ett hedrande till min bortgångne pappa.
Jag var och är stolt över min pappa. Han dog på tok för tidigt, jag var vara 16 år och han skulle bli 56. Han jobbade under alla år åt Emanuelsons ljud och bild i Sandviken. Dom ordnade varje år ljudet åt Vasaloppet och min pappa var alltså borta på jobb en hel vecka varje år. När han sen kom hem så hade han alltid presenter med till mig och mina bröder. Vanligtvis en vasaloppströja med sträckan och alla dess vätskekontroller på.
Jag var alltid lika stolt över denna tröja, synd bara att ingen förstod det. Istället blev jag mobbad i skolan och kallad för reklampelare, en del frågade om jag hade åkt Vasaloppet och skrattade. En gång minns jag att jag svarade nått i stil med: "inte än men jag ska nog när jag blir äldre". Jag var nog ca 12-13 år då.
Nu har jag alltså en ny fin tröja att vara stolt över. Men mest stolt kommer jag vara när jag går i mål efter att ha slutfört Kortvasan den 22februari 2013.
Jag åker detta för att visa för mig själv att jag kan och för att hedra min pappas hårda slit under denna vecka. Synd bara att han inte kan stå där i målet och ta emot mig och vara lika stolt över mig den dagen.
Tröjorna är superhärliga och i samma fina kvalité som resten av crafts träningskläder.
Vattkoppor
Hej och välkommen till sjukstugan.
Vi har ju haft sån tur med Rasmus att han nästan aldrig blir sjuk. Men nu har han äntligen blivit sjuk på riktigt och kommer få vara hemma hela veckan.
Den vanliga barnsjukdomen vattkoppor har kommit till oss. På lördag kvällen fick jag syn på några röda utslag på ryggen och misstänkte direkt vattkoppor. Mina misstankar besannades när vi vaknade på söndag morgon och hela grabben var full i blåsor och röda utslag.
Om han inte haft alla utslag så skulle man inte tro att han är sjuk. Han lever rövare precis som vanligt, möjligen lite gnälligare.
Så nu är det vab 2 timmar per dag denna vecka. Är så skönt att Stefan kan byta skift på jobbet så vi slipper förlora så mycket på att Rasmus blir sjuk. Skönt med lite kortare arbetsdagar oxå. :)
