Snuppananni

Solen sken från blå himmel när jag vaknade i morse. En löptur stod på schemat.

Vid 9.30 åkte vi och hämtade upp våran löpkompis Daniel och sen bar de iväg mot spåren. När vi kom till Mellsta så insåg vi att det inte var någon bra idé att springa där, det var nämligen cykeltävling på fång i skogen. Så om vi inte ville bli överkörda så var de bara att välja en annan plats för våran löprunda.

Vi åkte vidare mot skidstadion Bergebo och där var vi nästan ensamma. Stefan tyckte att vi skulle ta Gul 5km. Det skulle bli en lagom bana.

När jag sprungit ca 200 meter så började det göra ont i ena benet/ höften. Det går över tänkte jag, det är för att jag inte är varm ännu. Efter 1 km skogsterräng gjorde de ondare än nånsin. Jag fick lov att gå en bit. Då, mitt framför mig ser jag nått som rör sig. En orm. Eller ja nästan, de var en kopparödla. :)

Dessa banor är gjorda för skidspår. På sommaren är det stig eller skogsmaskins väg. Alltså enbart stock, sten och rötter. Ojämnt så de förslår. Smärtan i höften avtog aldrig, jag sprang och gick omvartannat.

Väl nere på stadion igen så såg jag skylten. Gul 5km svår.
Ja för skidåkare så var de nog en jobbig bana men de var en minst lika krävande bana för löpare. Inte en plan meter på hela varvet.

Jag hoppas slippa smärtan i höften nästa söndag då det är dags för tävling. Nu ska jag njuta en stund i solen medan Rasmus snällt leker i sandlådan.