Snuppananni

Nu har jag och sambon provat våra inköp. Pannlamporna.

Det blev ljus i mörkret. Den lös upp oerhört bra även mitt i skogen där det var snöfritt.
Jag är ju ganska mörkrädd och tycker inte om att vara ute när mörkret fallit. Att då ge sig ut i skogens mörker och spring är nog det sista jag skulle ge mig på om jag varit ensam.
Med Stefan vid min sida blev det lite lättare ända till vi sprungit ca 1km och han säger: "titta klövspår, det kanske bor vildsvin här i närheten".
Då var jag beredd att vända hem igen. För det har nämligen synts vildsvin i byn för mån vecka sedan. :S
Efter lite övertalande så fortsatte jag ändå vidare som planerat.

Denna runda var jobbigare än tidigare eftersom det låg snö överallt och åkrarna var frysta så det var svårt att springa utan att vricka fötterna. Men trotts det så höll vi samma tempo som innan.

De enda vi såg utöver snö och skog var 3 rådjur långt ute på en åker. :)

Igår när jag vaknade så var hela gården täckt av ett vitt snötäcke.
Det blev genast mycket ljusare och mysigare. Jag hade mer än gärna varit hemma hela dagen och lekt ute med Rasmus i snön, men jag lära åka till jobbet.

Efter att ha släpat runt min städvagn i ca 10cm tösnö i några timmar så var jag både trött och blöt.
När jag väl kom hem efter jobbet så var de bara att byta skor och leta fram snöskyffeln.
Känns i kroppen idag att det var länge sedan jag skottade så mycket tösnö. Våran infart/parkering framför huset är ganska stor så det blev många kilo snö att flytta. Men ju mer jag skottade desto mer längtade jag till den riktiga kalla vinterns dagar. Jag som hatar kyla.

När jag slitit klart och fått ordning på snön så belönade jag mig själv med att bli barn igen.
Jag byggde mig en snölykta bredvid gamla flaggstången. Oj så kul det var att krama snöbollar. Jag fick en lugn och skön känsla av glädje i kroppen.
Med ett stort leende på läpparna gick jag sedan in och hämtade ett ljus och en tändare för att tända min fina lykta. Så mysigt det blev.



Nu har mörkret och plusgraderna återigen ätit upp snön och ljuset på gården. Så ikväll blir det massa tända värmeljus inne.

Tidigt i morse packade vi in oss hela familjen i bilen, kopplade släpvagnen efter bilen och begav oss iväg. Målet för dagen var Ockelbo gummiservice.

Sambon och gubbarna ska ställa ut sina fina Ockelbo skotrar på årets skoterns dag. Ockelbo tillverkade ju alla deras fina skotrar en gång på 70talet så det är inte mer än rätt att visa upp dom på hemmaplan igen.

Även fast solen skiner på oss så blåser det och är runt nollan på termometern så klädseln för året är återigen skoterkläderna och en varm mössa.
Jag verkligen älskar mina varma brallor och skoterjackan.

Strax innan lunch så blev det lite action på åkern bakom oss. Gubbarna startade igång motorerna och körde lite gräsrace för att visa att maskinerna verkligen går som skott och att dom inte bara är utställningsobjekt trotts sitt fina skick. Så fort hjälmarna kom på så rann adrenalinet ut i ådrorna och jag tror ingen av dom höll igen på gasen.
Vid 14tiden så är det dags igen för en ny repa.

Familjen har även blivit intervjuade av en lokaltidning om vårat skoterintresse och vi blir med i ett reportage till nästa helg. :)

Yes! Äntligen har jag klarat mina första sammanhängande 5km utan vila.

Vi tog med oss löpkläderna när vi åkte neröver landet i helgen. Vi bodde hos min bror i Linköping. Efter en hel dags shoppande och bilåkande så behövde vi röra lite på fläsket.

Om man googlar på elljusspår i Linköping så får man en massa träffar. Vi valde att prova våran lycka i Rydskogen.

Det var en bra och lagom kuperad terräng med brett spår. Inga problem att passera folk som promenerade.
Jag fick ut lite för hårt i början eftersom grabbarna tog täten och jag hakade på, men jag tog mig runt utan att stanna och vila.
Tiden blev 35 minuter och 32 sekunder med en snitt tid på 7,07 min/km. Detta snitt är ca 30 sekunder bättre än tidigare.

Nu har jag alltså klarat mina första 5 km och då är jag värd en belöning. Vad det blev får ni se i nästa inlägg.

Nu ska jag återgå till lite trappträning på jobbet. Tjipp!

Nu är vi på plats nere i Nässjö hos Pölder sport.
Klev upp klockan 6 för avfärd från Linköping. Vi är först på plats 15 minuter innan öppning. Ingen trängsel ännu.

Nu ska vi shoppa lite utrustning till vinterns aktiviteter. Nya skidor till sambon, lite skidtillbehör och kläder till mig.

Är nu inne på min fjärde vecka med förkylning. Jag vill så gärna ut och springa lite. Det nästan kliar i kroppen av längtan. Varje dag känner jag efter om jag blivit bättre, och idag önskar jag att orken finns för en kortare löptur.

Igår blev det en promenad hemifrån och till svärfar med Rasmus i vagnen. En promenad på 6km. Kändes bra i kroppen efteråt.

Jag har ju även en till bra anledning att snöra på löpskorna och det är ju för att jag köpt nya formgjutna sulor till mina skor. Dessa sulor kommer förhoppningsvis förebygga ont i knäna eftersom dom ger lite extra stöd.